vidare, utan vidare.
välkomna dit små kycklingar.
något som underlättar.
jag vet att jag har varit dålig på att skriva på senaste. men ni ska veta att jag hittat rätt ändå. en plats där jag kan vara. bara vara. ni vet, som det ska vara. och även om det skrämmer mig att vara sårbar så skulle jag inte byta det mot nånting. alls. där har ni min uppdatering.
undermedvetet överväldigande.
..och den konstanta känslan av att mitt liv håller på att gå käpprätt åt helvete.
självklart var jag oroad.
yes, he did ask you if you were suicidal, just like that, and that was about 30 seconds into the conversation i think. you then said you weren't. but you wanted to stay there, get help. so you got a sleeping pill and they said that now you could go home to linda. they sort of returned you to me. so we went to my place and i think i made you spinach soup. i sort of fed you, but anyway, you got food and you got your pill and about an hour passed and then you panicked, said you were about to die. your heart was racing and you were really scared, said that the doctors were trying to kill you. you were having a complete breakdown and you screamed, you were sitting on my bed, screaming that you would die.
i know what that does to you, how you always have to be on your toes. how you have to analyze each situation and always be prepared for a disaster to hit. but what if you, yourself, is that disaster?
en poäng.
om vissa omöjligheter.
I’m drowning I’m drowning I’m drowning I’m drowning I’m drowning I can’t believe I’m drowning
det är bara så svårt att ta saker som det kommer just nu. sliter som ett djur för att lösa allt på bästa sätt men varje gång det verkar gå framåt så hamnar jag bakom.
och så den där besvikelsen på samma gång. att man ens tänkt kanske. liksom väntat. helt i onödan. och ännu värre; att man fortfarande gör. trots allt. trots ingenting. inget att bygga på. som att grunden inte är gjuten och ändå står man på något. vet inte vad. eller varför. bara står. väntar. som i kö. jag vill så gärna att någon drar ut mig därifrån. inte för min skull. alls. men jag förstör för andra. vill kanske inte förstöra. trots allt. trots ingenting. JAG VILL FÖRSTÅ. trots ingenting. inget att bygga på. vet inte vad. eller varför. bara står.
dom vill att jag ska titta och det gör jag också.
allting går i vågor. det är väl så. gör mitt bästa för att hänga med, trots svårigheter. jag kan inte nå någon. ingen når mig. missförstå mig inte - jag njuter av våren, av människorna runt omkring mig, av allt möjligt egentligen. men under allt det så ligger allt annat som inte kommer fram när ni frågar. det som bara visar sig vid små små tillfällen.
mitt hjärta slår dubbla slag och det gör ont ut i fingertopparna. ändå kan jag inte förklara eller visa, inte ens för mig själv. ligger en konstant oro över hela min värld. jag vill vara i eran värld. jag kan inte nå någon. ingen når mig. men missförstå mig inte..
jag kommer kräkas.
jag känner mig så fruktansvärt billig. jag hatar att känna mig billig. det går som ett eko genom hjärnan. jag känner mig så fruktansvärt billig.
inget.
how do we carry on?
i can't get beyond the questions.
jag kan inte.
det finns så mycket att se fram emot. så jag gör det. ser framåt och fokuserar på annat, trots hjärnspöken och trafikkaos i huvudet. kan inte göra mer än sitt bästa. jag undrar när jag ska uppnå mitt bästa.
att sova med spöken.
är du kvar?
mina cigaretter är slut.
i förrgår sa taxichauffören med ledsna ögon att jag måste sluta röka för det skadar så mycket. han hade rökt i arton år och det tjöt när han andades. klappade sig på bröstet och sa att han hade sånna riktiga problem. jag blev tårögd över all misär som fått plats i den lilla bilen. förvånad över att det finns människor som honom fortfarande. som bara vill väl. för det ville han, väl. pratade om hur mycket han ångrade sig nu och han ville inte att jag skulle göra det. att det mentala begäret alltid är större än det kroppsliga.
han sa att han skulle sluta röka den kvällen. eller dagen efter. jag sa att han skulle komma ihåg vårat samtal, tänka på vad han hade sagt till den lilla tjejen som bara rökt i åtta år. och så avslutade jag med lycka till. sen rökte jag inte på så länge. och nu är jag arg över att jag inte kan ta en cigarett.
nu är jag ännu argare över att jag ens vill ta en.
vi kommer inte bli olyckliga.
it doesn't hurt me.
you want to feel how it feels?
you want to know that it doesn't hurt me?
you want to hear about the deal that i'm making?
you (be running up that hill)
you and me (be running up that hill)
if i only could,
i'd make a deal with god
and i'd get him to swap our places.
be running up that road,
be running up that hill,
be running up that building
with no problem
you don't want to hurt me,
but see how deep the bullet lies.
unaware i'm tearing you asunder.
there is thunder in our hearts, baby.
vi blir aldrig som dom.
jag är trött och jag är gråtig. samtidigt som jag mår bra. samtidigt som jag är uppriktigt glad så är jag uppriktigt och utmattande ledsen. som ett konstant krig som jag dessutom inte förstår. men just nu så ligger mina tankar åt ett annat håll - pappa. och det är något jag förstår. det är exakt såhär;
det handlar inte om att sakna någon eller att inte kunna ringa till någon som man kunde förr. det handlar om att mitt hjärta talar med hans när jag sover och när jag vaknar så minns jag men kan inte känna det. det handlar om en rastlöshet som aldrig lägger sig när man försöker sova. har ingenting att göra med sällskap eller skratt. det handlar om ögon som inte ser en längre.
din jacka hänger fortfarande ovanpå min det
tar tid. det tar tid.
undrar vart man ska ta vägen.
idag är dagen när sommaren står och väger
undrar vart den ska ta vägen
undrar om den redan ska ge upp för höst.
samma tankar rör sig även här,
jag undrar vad det är värt,
att kämpa och stå emot.
varför nöjer inte också du dig?
varför söker inte du dig
till nånting med säker vinst?
minst ettusen gånger, i ettusen sånger
har jag lyssnat efter ett svar.
minst ettusen gånger, i ettusen sånger
undrade jag vart du var.
men allting händer en sista gång
livet är sånt,
man undrar när det ska bli
och så blev det nyss.
rörelsen och farten
jag fick smak för den
där har du orsaken
till allt som hänt.
vidare vidare, utan vidare
nyhetens behag den älskar jag.
jag vet, jag är svag.
vidare vidare, utan vidare
nyhetens behag där fastnade jag.
idag är dagen då sommaren står och väger
undrar vart den ska ta vägen
om den redan ska ge upp för höst.
samma tankar rör sig även här.
jag önskar att jag var
nån annan än den jag är.
tjugotvå.femtioett
vi lever i en sjuk värld.
kommer ihåg senast. satt ute, rökte, pratade. "du verkar vara en bra tjej ändå, fast jag är såhär jobbig och retas. jag är sån." du verkade också vara en bra kille ändå, fast du var sådär jobbig och retades. och så log du.
pelle, jag hoppas att du vilar nu. och alla ni som är kvar; ni finns i mina tankar. hela tiden.
arbetssökande.
antar att allt känns värre på grund av nattens sömnbrist också. kanske inte så konstigt. nä, det är nog inte så konstigt.
spring inte runt.
nu måste jag se till att allt är ordnat. vi ses imorgon.