en poäng.
om vissa omöjligheter.
I’m drowning I’m drowning I’m drowning I’m drowning I’m drowning I can’t believe I’m drowning
det är bara så svårt att ta saker som det kommer just nu. sliter som ett djur för att lösa allt på bästa sätt men varje gång det verkar gå framåt så hamnar jag bakom.
och så den där besvikelsen på samma gång. att man ens tänkt kanske. liksom väntat. helt i onödan. och ännu värre; att man fortfarande gör. trots allt. trots ingenting. inget att bygga på. som att grunden inte är gjuten och ändå står man på något. vet inte vad. eller varför. bara står. väntar. som i kö. jag vill så gärna att någon drar ut mig därifrån. inte för min skull. alls. men jag förstör för andra. vill kanske inte förstöra. trots allt. trots ingenting. JAG VILL FÖRSTÅ. trots ingenting. inget att bygga på. vet inte vad. eller varför. bara står.
dom vill att jag ska titta och det gör jag också.
allting går i vågor. det är väl så. gör mitt bästa för att hänga med, trots svårigheter. jag kan inte nå någon. ingen når mig. missförstå mig inte - jag njuter av våren, av människorna runt omkring mig, av allt möjligt egentligen. men under allt det så ligger allt annat som inte kommer fram när ni frågar. det som bara visar sig vid små små tillfällen.
mitt hjärta slår dubbla slag och det gör ont ut i fingertopparna. ändå kan jag inte förklara eller visa, inte ens för mig själv. ligger en konstant oro över hela min värld. jag vill vara i eran värld. jag kan inte nå någon. ingen når mig. men missförstå mig inte..
jag kommer kräkas.
jag känner mig så fruktansvärt billig. jag hatar att känna mig billig. det går som ett eko genom hjärnan. jag känner mig så fruktansvärt billig.
inget.
how do we carry on?
i can't get beyond the questions.