tänk att kunna vila, att kunna sova som ett barn.

sömnen är störd. till tusen. jag sover ute på soffan och måste ha ljuset från tvn i ansiktet hela tiden. vet inte vad det beror på, om det är bottenvåningslägenheten som oroar igen. men hur som helst. egentligen ville jag bara använda lite yta för att tacka speciellt malin men även sofia. för gårdagen. för att jag var ledsen och stirrade mest i väggen men ni ställde upp.

jag har världens bästa vänner. hoppas att ni vet att jag tycker det. patric och björn som ställt upp i dagarna också. tack.


förresten.. jag har ändrat lite utseende på min myspace.

men jag lämnar ett spår så du hittar mig igen om några år.



det känns som att mitt skrivande har nått någon slags punkt. inte som i "här-tar-det-slut" eller så, men jag har hittat någonting i mig själv och i andra människor som har fått mitt mående att skjuta i höjden. om jag kunde sätta ord på det hade jag gjort det, men inte ens det känns speciellt nödvändigt. jag har förändrats och fått en annan synvinkel. åtminstone för stunden. och den stunden har varat ett tag nu (som ni kanske märkt på mina senaste inlägg), men det blir bara bättre och bättre.

så istället för att spendera tid på att skriva ner ord som förklarar eller beskriver så tar jag istället vara på den tid som jag faktiskt uppskattar. och dom människorna som gör mig till den jag är. jag slutar inte drivas framåt, snarare tvärtom. jag försöker mer än någonsin. och har ni tänkt på en sak? det kanske är så livet är. att man måste försöka hela tiden. och hur jobbigt det än låter eller hur mycket prestation som än dyker upp i huvudet nu, så tror inte jag att det handlar om det. jag tror att det handlar om att komma en punkt där man är medveten om att man måste jobba lite för att hålla huvudet uppe, men samtidigt vila i tanken på att det går. att man orkar.

och den punkten vet jag inte hur man hittar, jag tror att någon har puttat lite på mig och låtit mig snubbla över den röda tråden. i alla fall för tillfället.

iövrigt så har flytten blivit av och vi har inrett oss i vårat nya hem. jag har inte alls gjort mycket sen vi flyttade hit, ärligt talat så har jag inte tagit mig längre än den fem minuters promenad det tar att gå till affären. men ikväll ska jag träffa my och björn och möjligen några fler. det är på tiden att jag hittar på nånting. snart kommer patric tillbaks till stan också och då ska vi dricka fint kaffe och prata igen.

jag kommer tillbaka, när den här perioden är över och det börjar klia i fingrarna igen. tills vidare: regina spektor, mute math, håkan hellström, hot chip, the quietboy, ioseb, kate nash, anna ternheim och spandrillos håller musiken igång.

det är en lång väg ner och du skulle aldrig ramla mer.



gårdagen var världens bästa dag. vi hittade lägenhet. i närheten av alla vi hänger med nästan dagligen. jimmy hittade jobb på banken. jag och malin firade med att gå ut och så träffade vi på jimmy, björn och flickorna. trevligt var det och roligt hade jag. fick dansa till håkan hellström, hot chip och lite annat bra skit. sen hem till malin och sova i skön säng!

fem dagar kvar till flytten. och NU börjar den riktiga stressen. få bort pianot. packa allt. flytta allt. hyra släp? vem kan köra? vem kan bära? ska man städa? skriva kontraktet? fixa ett kontrakt över huvud taget först. aaaaaaaaah. man kan gå av på mitten för mindre. men det gör inte så mycket. för jag känner mig som världens duktigaste tjej just idag och till och med vädret är fint. möjligtvis barnvaktssittning ikväll. blir fint.

och jag ramlade in på nåt diskotek
och sen ramla jag ut, såvitt jag vet
och jag ramla omkull och tog mig upp och sen
ramla jag omkull igen
ramlade in i en taxi
"mister, visa mig den maximala hastigheten!
vart du vill, så fort du kan
ja, vart du vill, så fort du kan
vart du vill så fort du kan!"


jag kan gå överallt med dig.



today, the world has beautiful colours.

jag är trött, går ner i vikt, sover halvtaskigt, hakar upp mig på småsaker, försöker ändra på delar av mig som är klart negativa, men lyckas inte fullt så bra som jag hade önskat, jag röker fortfarande, rör inte på mig i närheten av så mycket som jag borde, har ont i kroppen och saknar några.
men för första gången på väldigt länge, så är idag en dag som jag faktiskt inte bryr mig så mycket om allt det där. för det finns det som är bättre. t.ex. jimmy, pojkarna i kollektivet, malin, patric, resten av vännerna, musikskrivandet som har börjat sätta igång igen, varmare väder, lite mer pengar, sofia är tillbaks osv. och idag vill jag bara se sånt.

en sak till:
ioseb har släppt demon på myspace nu. lyssna och kommentera om ni vill. jag är i alla fall stolt.

jag ser en väg ut och den leder till dig.



jag är sjuk. på riktigt för en gångs skull! haha. låg halva natten och våndades i (vad jag tror är)feber och problem med andningen och stackars fina jimmy fick ta hand om mig. känns inte lika hemskt idag, men yrseln släpper inte vad jag än gör. kom hem imorse strax innan tolv och då ligger edvin på soffan och sover. skönt att någon är här igen.

det är hur fint väder som helst ute, självklart just idag när min kropp mår såhär. men det får vara okej. ska sitta lite på balkongen, påklädd med alla ytterkläder som finns i den här lägenheten och njuta av solstrålarna. kanske blir friskare då? jag märker nog. hur som helst så ska jag försöka få i mig någon slags mat nu, har inte en krona till övers så det blir nog någon slags blandning av grönsaker från frysen.. lagom med näring för en sjuk kropp.

jag är sjuk. på riktigt för en gångs skull, men jag är helt otroligt glad på samma gång. och tack för det. tack för gårdagens långa och kanske tjatiga samtal. jag behövde få det.