jag vill att du ska ha fel.
jag kan absolut inte sova.
jag måste bygga en ny säng.
jag måste bygga en ny säng.
stjärnfallet, det är jag och du är himlen för mig varje dag.
önskar att jag bara drömde,
att det var en vanlig söndag.
ett plus ett blir elva, du och jag funkar bra
inget stämmer när jag tänker, jag har fel på hjärnan.
inget stämmer när jag tänker, jag har fel på hjärnan.
ett vagt svar.
midnatt råder, tyst det är i husen. vilket kan bero på att jag är den enda som fortfarande sitter uppe. kanske är jag dum som inte ens försöker när det gäller sömnen. har liksom slutat. som med mycket annat. så mycket annat.
rörigare än så här har jag aldrig varit. glad två sekunder, vill skrika nästa dag och timmarna däremellan vet jag ingenting alls. det finns ett trafikkaos i min hjärna. och varför försvinner det inte. det är min största fråga. min största önskan också för den delen. så vem som helst eller vad som helst - ta bort det.
jag behöver inte längre leta i mina tomrum för att hitta det här trasslet eller alla funderingar. dom ligger utanpå och längtar efter att få släppa och varje gång jag är ensam (läs ensam, inte själv) så blir jag lite tyngre i all denna vetskap om att det inte lättar någon gång.
visst. jag har sagt allt förut och alla ord är redan förbrukade. men jag är vek just nu och struntar i det. jag är vek just nu.
rörigare än så här har jag aldrig varit. glad två sekunder, vill skrika nästa dag och timmarna däremellan vet jag ingenting alls. det finns ett trafikkaos i min hjärna. och varför försvinner det inte. det är min största fråga. min största önskan också för den delen. så vem som helst eller vad som helst - ta bort det.
jag behöver inte längre leta i mina tomrum för att hitta det här trasslet eller alla funderingar. dom ligger utanpå och längtar efter att få släppa och varje gång jag är ensam (läs ensam, inte själv) så blir jag lite tyngre i all denna vetskap om att det inte lättar någon gång.
visst. jag har sagt allt förut och alla ord är redan förbrukade. men jag är vek just nu och struntar i det. jag är vek just nu.
om du verkligen vill veta.
man måste inte vara galen för att leva mitt liv, men det underlättar.
självklart är det tråkigt att låtsas. man blir sjuk av mindre. men vad spelar det för roll?
snart kommer ett längre inlägg. som jag kommer lägga tid på. men nu börjar sex and the city och stjäl min uppmärksamhet. efter detta blir det en kvällscigg. förmodligen ett telefonsamtal. sen, stirrandes upp i ett tak kommer jag fundera igenom alla dessa cirklar och korsningar jag inte än tänkt klart på. jag vill ta lättare steg, känna mig mindre tung.
jag kommer hamna överallt och ingenstans.
jag har för en gångs skull tusentals saker att skriva, men just därför är jag tyst. för att det inte betyder nånting egentligen. eller, det är väl klart att det gör. allt betyder nånting. till exempel så hade jag jättekul under fotograferingen i studion idag med leonida, och jag blev glad när jimmy kom hit och lagade våfflor och även om jag var ganska trött imorse på grund av all dålig sömn så betyder ju allt nånting. men kanske är det därför istället. därför jag inte orkar skriva mer för att det helt enkelt handlar om för mycket.
men jag har i alla fall bestämt mig för att ta tag i mig själv igen, efter den här två-veckors-perioden-bakom-lås-och-bom. som jag själv valt att ha. men jag saknar det där framtidshoppet jag hade när jag flyttade hit till stockholm. att jag kunde se allt framför mig. att jag såg fram emot så mycket precis som ett litet barn i en godisaffär. jag saknar godisaffären.
men jag har i alla fall bestämt mig för att ta tag i mig själv igen, efter den här två-veckors-perioden-bakom-lås-och-bom. som jag själv valt att ha. men jag saknar det där framtidshoppet jag hade när jag flyttade hit till stockholm. att jag kunde se allt framför mig. att jag såg fram emot så mycket precis som ett litet barn i en godisaffär. jag saknar godisaffären.
för alla dom små sakerna.
bästa låten just nu: simon norrsveden - ta det lugnt med mig
och jag ser att dina handleder ännu har en len hud
dom har skonats ifrån vassa knivar, pojkar och en arg gud
och jag ser att du har aldrig vågat ta det steg som tar dig ur en trygg bur
och jag vet nog mycket mer än du om att må piss men just för det så har du tur
för jag vet allt om det du läser om i böcker kallat ensamhet
och jag vet allt om att sitta själv en lördagkväll fast ingen vet
och jag vet en del om det jag har haft en gång men som du kanske aldrig får
det som drog mig under isen och som höll mig kvar i nästan fyra år
och jag har aldrig tur i spel men om jag blir kär i dig
så ber jag dig att du tar det lugnt med mig
och när du lämnar mig så gör det cool och säg;
att du aldrig vågat lyfta mig för att du tror jag är så tung
att du aldrig vågat lämna mig förut för att du är så ung
du kommer aldrig vinna här men ändå är det nåt hos dig som gör mig svag
och du är så långt från allting som jag ville ha, åtminstone det trodde jag
och jag har aldrig tur i spel men om jag blir kär i dig
så ber jag dig att du tar det lugnt med mig
och när du lämnar mig så gör det cool och säg;
att du tar det lugnt med mig
att du tar det lugnt med mig
gråt.
jag har blivit en dramaqueen. och det finns inget jag hatar mer än det. så jag säger förlåt i förväg till alla er som jag kommer vara jobbig och kort mot, men jag orkar inte ens med min egen spegelbild just nu. och ingen annan heller. jävla sorg.