arbetssökande.

 

jag trodde att jag skulle slippa baksmällan den här gången men uppenbarligen inte. den kommer nu istället, en dag för sent. mest är jag förvånad. trodde inte att jag skulle reagera såhär. all energi har gått ur mig trots alla saker som är kvar att göra. långt ifrån över än. jag kan inte sluta tänka på alla måsten. kanske behöver jag en paus, kanske inte, jag vet inte.

antar att allt känns värre på grund av nattens sömnbrist också. kanske inte så konstigt. nä, det är nog inte så konstigt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback