Please keep quiet
jag kan inte. jag kan inte förklara det här. man borde kunna. det är mig själv det handlar om. allting. allt har blivit fel och jag kan inte hitta början på det. tro det eller ej men jag försöker faktiskt göra mitt bästa och ibland lyckas jag faktiskt med det men inget mer än så. så jag fortsätter springa i det här ekorrhjulet gud satte mig i. jag hoppas att han är nöjd. det är inte jag.
gud. kom och gör något vackert av allting som går sönder här.
hur mycket jag än tänker på det här så hittar jag fortfarande ingen mening med det. alla sår. som aldrig läker. svårigheter och motgångar gör en människa starkare, men det måste finnas mer. vad ska jag vara stark inför om det ändå aldrig blir skillnad? någon gång kommer något nytt. men hur ska jag lära mig nya saker om dom aldrig kommer? jag har väntat i åtta år eller mer. jag tror jag slipar mina vapen när ingen annan ser.
det är slut på saker att säga. jag har redan förbrukat alla ord. förbrukat alla tårar. möjligtvis känslor också. jag borde gjort det men ändå så trängs jag ensam i ett rum. jag behöver dina vingar runt min kropp. den här syrebristen gör mig så trött. ibland skakar jag. jag vet inte varför, jag säger ju det, jag vet inte varför jag vet ingenting. allting flyter på i någon annans takt och jag får aldrig följa med. kanske är jag helt enkelt inte värd mer än så, nej man kan lämna mig bakom närsomhelst. jag antar det.
gud borde sett mig. om inte mig så borde han åtminstone sett alla er som gråtit på grund av mig. jag vet inte vad man ska berätta. det bara fräter på mig och får mig att sova dåligt på nätterna. det handlar om migrän i hjärtat och brutna ben. bättre än såhär kan jag inte, är jag inte.
gud. kom och gör något vackert av allting som går sönder här.
hur mycket jag än tänker på det här så hittar jag fortfarande ingen mening med det. alla sår. som aldrig läker. svårigheter och motgångar gör en människa starkare, men det måste finnas mer. vad ska jag vara stark inför om det ändå aldrig blir skillnad? någon gång kommer något nytt. men hur ska jag lära mig nya saker om dom aldrig kommer? jag har väntat i åtta år eller mer. jag tror jag slipar mina vapen när ingen annan ser.
det är slut på saker att säga. jag har redan förbrukat alla ord. förbrukat alla tårar. möjligtvis känslor också. jag borde gjort det men ändå så trängs jag ensam i ett rum. jag behöver dina vingar runt min kropp. den här syrebristen gör mig så trött. ibland skakar jag. jag vet inte varför, jag säger ju det, jag vet inte varför jag vet ingenting. allting flyter på i någon annans takt och jag får aldrig följa med. kanske är jag helt enkelt inte värd mer än så, nej man kan lämna mig bakom närsomhelst. jag antar det.
gud borde sett mig. om inte mig så borde han åtminstone sett alla er som gråtit på grund av mig. jag vet inte vad man ska berätta. det bara fräter på mig och får mig att sova dåligt på nätterna. det handlar om migrän i hjärtat och brutna ben. bättre än såhär kan jag inte, är jag inte.
Kommentarer
Trackback