INGENTING DUGER

     det är ett så tungt hjärta jag bär runt på. fullt av saker att kasta på någon annan någon annanstans. kanske om det vore tomt hade det lyft. men inte nu. för många stenar för att kunna andas. som bradley skulle sagt det: there's a heart of such distress that i carry in this chest.

det svider och det kliar i halsen. jag är mer sjuk än vanligt och min röda palestinasjal är snart överanvänd. om jag inte vore så fasligt rädd att kvävas av den i sömnen hade den varit på dygnet runt. när jag skriver det gör så ont så vet jag inte vilken sjuka jag menar. funderar på om jag börjar bli utbränd ännu en gång eller om det bara är mitt huvud som trilskas. jag behöver en paus från allting. sen när fick man panikångest av två dagars jobb? jag är inte redo för livet. förmodligen är inte livet redo för mig heller men det bryr sig ingen om. tror jag.

massor av spelningar dyker upp. kanske en hemsida till mig också. vi får se hur det blir. jag ringer runt, mailar, fixar och donar för fler band än mig själv. vet inte ens varför. jag har ingen ork. såg blindside live i helgen och fick veta att dom under dom senaste tre - fyra åren har levt på musiken. jag har alltid sagt att jag inte vill göra det. att det bara ska ligga brevid. men jag har idag kommit fram till att jag visst vill leva på musik. allt annat får jag ju panik av. någon gång kanske jag blir friskare och orkar bete mig som en "vanlig" människa, då kanske jag ångrar mig. men det vore kanske en grej att leva på musik. frågan är bara hur jag ska betala mat och husrum på några spelningar.. det kommer det kommer. kanske. inte alls.

körkortsteoritest. här kommer jag. jag vill sova, ok?
np: the postal service