All you see is whereelse you could be when you're at home
hon som hade gått så länge
en så lång väg en så lång tid hade kommit så långt
och ändå aldrig förstått
kanske tänkte hon helt enkelt inte på det innan
men det gick upp för henne att varje steg hon tog
förde henne bakåt
åtminstone kändes det så
som hon gick baklänges
och hon förstod aldrig varför
tills en dag
förståelse
hon tyckte om att gå i andras skor för
det kändes nyskapande och varierande om man bytte oftare
det blev inte lika tråkigt att gå en lång väg
med nya skor
men den här gången satte hon dom bakvänt
hälen fram
tårna bak
bakvänt
då hade man en ursäkt
att gå åt fel håll
om någon frågade
inte för att någon någonsin frågat
men om
så kunde man alltid skylla på bakvända skor
som om det vore en ursäkt
som om det spelade roll
det gjorde det
hon visste att alla såg
att skorna var åt fel håll
när hon gick
och väntade på att någon skulle fråga
varför
även om dom kanske inte brydde sig
egentligen om svaret eller så
hon ville bara att någon skulle fråga
för att hon skulle kunna svara
mest till sig själv
att det är okej att gå åt fel håll
om man kan skylla
på andras bakvända skor
som om det ändrade något
som om det gjorde skillnad
som om vi blev arga
och bittra
för att hennes bortförklaring
var bättre än våra
som om vi blev avundsjuka
det blev vi
Kommentarer
Postat av: Peder/This Silence Keeps osv
Hej hej. :)
Blir lite bisarrt att svara på ditt inlägg i min blogg, i din blogg (blev en lite bisarr mening också). ^^ Men ja, klart jag länkar, jag vill ju inte sno helt sonika så där. + att du har en soft blogg. :P
Hahah, ja men visst är det så? "Blåst på konfekten" är liksom lite...dirty. ;P Det bör åtföljas av ett "höhö" om det ska göras ordentligt. ^^
Postat av: Anonym
Jag undrar om jag någon gång, om någon någonstans någon gång, kommer igenom ditt pansar med komplimanger, om du kan ta åt dig.
Du skriver helt fantastiskt, Lotta.
Postat av: Sara
(pil uppåt)
Trackback